HISTORIK Vid Bomarsund och på Prästö ser man idag spår efter en mäktig rysk fästning. Det 870 hektar stora fornminnesområdet ligger i Sunds kommun på gränsen mellan fasta Åland och den nordöstra skärgården. Området upplevs som ett stort friluftsmuseum med ruiner efter de mäktiga försvarsanläggningarna såväl bostadsområden och begravningsplatser utspridda i landskapet. Skyltar och broschyrer ger orientering och mer information om varje plats av intresse. Besök gärna också det lilla museet på Prästö.

Som följd av kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809 blev Åland en del av det ryska imperiet. Tanken var att Åland skulle bli en militär utpost. Det innebar en befästning av öarna och en garnison på tusentals soldater. Militärens närvaro färgade livet för många ålänningar men perioden dominerades inte av krig. Under Bomarsundtiden (1809 till 1854) utvecklades Åland och ålänningarna tillsammans med den ryska militären, och följderna av den utvecklingen har satt sina spår även i dagens samhälle.

Bomarsundstiden avslutades också med ett krig, det så kallade Krimkriget. År 1854 anfölls den halvfärdiga fästningen av en brittisk-fransk styrka som till antal var mera än fem gånger starkare än försvararna. Fartyg och kanoner bombarderade fästningen under fyra dagar. Den 16 augusti kapitulerade fästningens kommendant och drygt 2000 fångar fördes till fångenskap i Frankrike och England. Då Krimkriget tog slut år 1856 blev Åland demilitariserat och är det fortfarande idag.

Den ryska tiden på Åland har kallats för en parentes i öarnas historia. Men den kan också ses som en väsentlig och integrerad episod i Ålands moderna historia. Om fästningens ståtliga byggnader en gång stod för den ryska militärens närvaro på Åland, styrt från huvudstaden av en främmande makt, så står dess ruiner idag för motsatsen: det demilitariserade och självstyrda Åland.