| Borgboda fornborg gav skydd i orostider
Det rådde orostider på Åland. När som helst kunde fiender slå till. Därför byggde man fornborgar till skydd och försvar. Rester av sex stycken finns runt om i landskapet, den största på ett berg invid byn Borgboda. Våra kunskaper om fornborgarna är inte särskilt stora. Vi vet inte ens mer exakt när de uppfördes, men troligen var det för omkring tusen år sedan. Inte heller vet vi vilka fiender som hotade.
Utsikten från berget där fornborgen en gång låg är storslagen. Där nere ligger gården Borgboda. Bergets branta sidor gav ett naturligt skydd från flera håll. Dessutom omgavs berget när borgen fanns av vatten på tre sidor. Det krävdes ganska blygsamma befästningar – stenmurar och träpalissader – för att göra borgen till en förhållandevis säker tillflyktsort för traktens människor i ofredstider. Foto: Håkan Skogsjö.
Fornminnesrik trakt kring borgen
Av den gamla fornborgen på berget Borge invid Borgboda i Saltvik återstår endast fundamenten till de med träpalissader förstärkta stenmurar som en gång löpte längs bergets sidor. Murarna ansluter till de branta stup som gav ett naturligt skydd på ett par av borgbergets sidor. Den som klättrar upp på berget kan titta ut över en bygd som varit bebodd i flera tusen år, och just nedanför berget ligger Borgboda gård.
Kring gården finns en av Ålands intressantaste historiska miljöer med arkeologiska lämningar från bronsålder till medeltid. Området domineras av fornborgen Borge (se nedan). I dess omedelbara närhet ligger boplatslämningar och gravfält från yngre järnålder (ca 400–1000 e Kr). Under yngre järnålder låg Borgboda mitt i Ålands rikaste och folktätaste centralbygd. Platsen låg strategiskt och var lättförsvarad, längst inne i ett smalt sund med en skyddad hamn. Strandlinjen låg då cirka fem meter högre i landskapet än i dag.
Höggravfältet. I Borgboda finns fyra gravfält av yngre järnålderskaraktär (det vill säga med främst runda och välvda gravhögar av varierande storlek). Gravfälten ligger grupperade på höjdsträckningar i anslutning till inägorna. De två största gravfälten, Ängisbacken och Gammelgårdshägnaden innehåller 65 respektive 63 kända anläggningar. Utgrävningar av några gravar har gett en datering till yngre järnålder.
Forntida bebyggelse. Spår av forntida bebyggelse har påträffats i en omkrets av 100–300 från den nuvarande gården. Omfattande fyndmaterial vittnar om en boplats som varit i intensiv användning under minst 1500 år, från 500-tal till nutid. Men människor har också verkat på platsen före dess. Under boplatslämningarna framkom både årderspår (tyvärr svåra att tidsfästa) och sen bronsålderskeramik.
|
|
|
Den som besöker fornborgen i Borgboda och förväntar sig en mäkig riddarborg med tinnar och torn blir besviken. Det var bergets branta sidor som gav det huvudsaklig skyddet. Foto: Håkan Skogsjö. | |
Fornborgen.
Borge fornborg är med sin areal om tre hektar den största av Ålands sex fornborgar. Dess placering och konstruktion är likartad med de övriga fornborgarna på Åland. Samma typ av anläggning är rikt företrädd i Mälardalen. De åländska har generellt daterats till järnåldern. Borgen är strategiskt placerad på en fristående brant klippa som under järnåldern var omgiven av vatten på tre sidor. Klippan låg längst inne i den smala vattenväg som vindlade ut till Lumparfjärden genom den tidens tätbefolkade åländska centralbygd. De branta bergssidorna i norr och öster gav ett naturligt skydd medan kraftiga stenmurar har anlagts på de mindre branta syd- och västsidorna. Vid huvudingången på västsidan finns dessutom en extra yttermur. På dess yttersida kan man se spår av en vallgrav. En mindre ingång finns också på borgens södra sida. Murarna måste ha kompletterats med någon form av träkonstruktion för att vara försvarsdugliga. De kan ha konstruerats som timrade kistor vilka förankrats med sten. Inne i borgen finns spår av byggnadsgrunder. Arkeologiska undersökningar under 1980-talet tyder på att borgen inte har hyst någon permanent bosättning. Den kan ha varit en tillflyktsborg där bygdens folk kunnat söka skydd i ofärdstider, den kan också ha varit en militär postering för områdets makthavare och tjänat som kontroll över vattenleden.
Borgen har varit känd länge och uppmärksammades redan i prästernas rannsakningar efter antikviteter 1667–74: Här beskrivs fornborgen på följande sätt: ”J Prästegårdz Engen, hvilken kallas Borge ähr een stoor Myckenheet aff Stenar vppå ett högt berg, lijkasom ther skulle hafva begynt byggias een Skantz, har och lijkasom 2 Porttar 1 Sunnan och 1 Västan före; Steenarna liggia dher kringlagda”.
|
 |
| Resterna av de försvarsmurar som anlades på de sidor där berget inte var tillräckligt brant för att erbjuda ett naturligt skydd. Dessa stenmurar har sannolikt utgjort grunden för en pallisad i trä. Foto: Jan Andersson. | |
|
Kartan visar var de åländska fornborgarna låg och strandlinjen för
kring tusen år sedan. Borgboda är markerad direkt under ortnamnet
Saltvik. Karta: Håkan Skogsjö. |
|
Gudarnas kamp i Borgboda
Två små obetydliga föremål som påträffades i boplatslagren på Björkbacken visade sig vara laddade med en oväntad inneboende kraft. En Torshammarring samsades där med en benflisa på vilken någon valhänt ristat in det kristna korset. Föremålen illustrerar brytningstiden mellan kristet och hedniskt, en tid som är mycket litet känd på Åland. Av de arkeologiska fynden att döma upphörde det hedniska gravskicket på Åland i början av 1000-talet. Få bebyggelselämningar från denna tid har också påträffats. Forskarna har länge debatterat om detta betyder att Åland avfolkades vid denna tid eller om det snarare innebär att höggravfälten försvann som en följd av ett tidigt kristnande. Vidare forskning på Borgbodaområdet kan kanske klarlägga om där föreligger kontinuitet i bebyggelsen från 1000-talet och framåt.
 Borgboda ligger i östra Saltvik. Från Mariehamn kör man norrut förbi Godby och svänger i Haraldsby (direkt efter Färjsundsbron) av mot Kvarnbo. I Kvarnbo tar man åt höger och följer sedan skyltarna mot Borgboda.
Ansvarig för innehållet på denna sida är Marita Karlsson.
| 
