Sommaren 1997 snorklade Jan Håkansson utanför Hästskär i Lemland då han plötsligt fick syn på något "onaturligt" bland botten-
stenarna. På cirka 2 meters djup låg den här morteln av mässing. Den är sannolikt tillverkat under sista kvartalet av 1600-talet och möjligtvis av svenskt ursprung. Fyndplatsen tyder på att en olycka kan ha ägt rum men några spår av vrakrester har inte observerats
Morteln var och är ett förträffligt redskap för att krossa fasta ämnen i mindre skala. Under 1600-talet blev gjutna mortlar allt vanligare i förmögnare hem där man lade stor vikt vid välkryddad mat. I apoteken hade mortlarna mycket skiftande användning och förekom därför ofta i olika material, men mässing var vanligast. Mässingsmortlar tillverkades av gelbgjutare, klockgjutare eller grytgjutare.
En mortel av den här storleken (höjd 140 mm, diam.: mynning 180 mm, botten 160 mm.) var ett värdeföremål redan på 1600-talet.
