HEMBYGDEN INSPIRERAR           Konstens karaktär blev under 1950-och 1960-talen en helt annan än tidigare. Innehållet återspeglade inte längre någon borgerlig åskådning eller konservativ bondekultur. En målerisk rikedom öppnade sig istället i den åländska naturen. Landskapsbilderna sammanfattades i rena, ljusmättade färger, fördelade i dekorativt ordnade plan. Konstnärernas individuella utgångspunkt och utveckling drev fram resultat, som på samlings- utställningarna illustrerade Åland ur många perspektiv och i olika tekniker.

Hildur Stenbäck, Ödegård, Ålands konstmuseum

Till de flitigaste utställarna hörde Hildur Stenbäck (1912-1998) från Mariehamn. Hon fick sitt genombrott med en separatutställning i Helsingfors år 1965. Likaså rönte hennes första separatutställning i Ålands konstmuseum år 1966 stor uppmärksamhet. Under de följande decennierna ställde hon flitigt ut både i Finland och Sverige. Hon arbetade i en mängd olika tekniker men blev främst uppskattad för sina träsnitt och oljemålningar, där hon lät sig inspireras av urberget med dess formationer och detaljer. Stenbäck verkade även som lärare i teckning och målning vid Ålands Folkhögskola och vid Medborgarinstitutet i Mariehamn.

Bo Högnäs (1919-1991) kom till Åland i början av 1950-talet. Han inledde sin konstnärsbana som akvarellmålare för att senare måla framförallt i olja. Hans konst var först expressionistisk med en färgskala som var stark och intensiv. Han övergick senare till en form av kubism, som utvecklades till en personlig syntes där motivet gled över till det abstrakta.

Algot Nordlund (1904-1992) har betecknats som något av en åländsk Ivan Agueli. Den skira färgskalan och förenklingen av motiven karaktäriserade hans måleri. Hembygdens naturscenerier var hans främsta inspirationskälla.