MÅNADENS FÖREMÅL
MAJ På Åland finns ett tiotal byklubbor bevarade. Byklubborna användes för att ange i vilken turordning gårdarna skulle utföra olika typer av arbeten och andra förpliktelser. Den här byklubban kommer från Gottby. Enligt bonden Frans Eriksson, född i byn 1867 och bonde på "Tors" togs den här byklubban ur bruk 1890. Den användes tidigare som legitimation för den gård som stod i tur att utföra vissa allmänna arbeten, som att köra "prästrågen" till prästgården eller att representera byn vid gemensamma bystämmor. När klubbans innehavare hade utfört sin "tur" fördes klubban till nästa gård. På klubban är bomärkena för samtliga byns hemman inskurna. Hemman som delats har dubbla märken. Bomärken kallas de tecken som före skrivkonstens utbredning användes som ägar- och igenkänningsmärken på gårdarnas föremål. De var utformade för att lätt kunna skäras i trä, huggas i sten och järn samt ristas i ben. Speciellt redskap och verktyg som löpte risk att förväxlas när de lånades ut vid talkon, kalas och andra sammankomster måste vara märkta. Gottby byklubba är 16,5 cm lång och skänktes till Ålands museum 1934 av bonden Gösta Mattsson från Mansas i Gottby i Jomala. Mera fakta om bomärken hittar du i: Göran Dahl: Bomärken på Åland, Ålands folkminnesförbund, Ekenäs 1994
|
