Historien skala 1:50

Ålands landskapsregerings beställde en utställning till Bomarsunds nya besökscenter som bygger på teknik. Dagens teknik erbjuder bra redskap för att levandegöra historien – från datorgenererade bilder över den en gång mäktiga fästningen till möjligheten att stiga rakt in i livet i Nya Skarpans, kanske till och med bjudas på fest där Djävulen själv visar upp sin dansförmåga… Men i allt det digitala är det viktigt att ta med det gamla (i form av äkta föremål) och det traditionella – och för mig i ett utställningssammanhang finns det ingenting som väcker fantasin mera än skalenliga modeller.

Det beslöts att två fartygsmodeller skulle finnas med i utställningen. Vi pratade med modellbyggaren Håkan Lindberg som svarade med försiktig entusiasm – uppdraget innebar spännande utmaningar för honom, och en del av dessa utmaningar skulle bli besvärliga.

Den ena modellen står för den åländska sjöfartens guldålder och de nya köpmän som bidrog så mycket till denna framgångsrika tid för Åland. Den tremastade barken MARIEHAMN passade perfekt, ägd av Nikolai Sittkoff och Ålands första världsomseglare. Den andra modellen står för teknologiska framgångar, ett nytt maktmedel i stormakternas spel för världsdominans – nämligen ångkraftens tillkomst till maritimkrigföring. Till modellen valdes det brittiska ångdrivna fartyget HMS BLENHEIM som deltog i bombardemanget av Bomarsunds fästning i augusti 1854.

En orsak varför BLENHEIM valdes var att det finns ett bra ritningsunderlag i National Maritime Museum, Greenwich, London. BLENHEIM sjösattes 1813 men fick ett nytt liv när hon konverterades till ångdrift 1847. Ritningsunderlaget från 1847 (av vilket två ritningar visas bredvid) visar många detaljer från ombyggnaden, dels hur själva skrovet omformades, dels hur maskineriet installerades. Det som vid ett första ögonkast ser ut som ett traditionellt segelfartyg inkluderar en hög svart skorsten, och dold under vattenytan (synlig i modellen) en glänsande propeller i mässing.

Propellern är en fascinerande detalj. Med patentritningar från 1836, var propellern en nyhet. BLENHEIMs ritningar visar en ”propeller well” eller brunn ovanför propellern, i vilken propellern kunde hissas upp när fartyget använde endast vinden som drivmedel. Två detaljritningar över arrangemanget för systerfartyget AJAX visas här bredvid. För Håkan var ritningarna intressanta men hans nyfikenhet att se exakt hur detta åstadkoms kunde bara tillfredsställas genom att titta på ett äkta exemplar. Som tur var finns ett propellerdrivet fartyg från samma period bevarat i Danmark, HDMS JYLLAND (https://en.wikipedia.org/wiki/HDMS_Jylland) och Håkan besökte henne i Ebeltoft sommaren 2021. BLENHEIMs skorsten kunde också hissas upp och ner – i profilritningen bredvid visas den nerhissad. Det var klokt i ett krigsfartyg att känsliga delar av maskineriet kunde gömmas under däck när de inte var i bruk.

I ett tidigare inlägg har konstnärernas bidrag till vår upplevelse av krigsåret 1854 lyfts fram. Oswald W Brierly specialiserade sig på fartyg, och hans kanske vackraste litografi visar den brittiska flottan i stiltje, med BLENHEIM i förgrunden. Litografin erbjuder mycket information för modellbyggaren – så här såg BLENHEIM ut sommaren 1854 (se bredvid). Det finns även fotografier, inte av BLENHEIM men av hennes systerfartyg AJAX när hon tjänstgjorde som ”Guard Ship” (s.k. blockskepp) vid Kingstown, Irland under 1860-talet (se bredvid).

Sist men inte minst har modellprojektet haft tillgång till sakkunniga, som professor Andrew Lambert vid King’s College London. Det är en underbar känsla att sitta här på Åland och skicka iväg frågor om riggdetaljer, skrovets kopparplåt, kanonernas placering, färgsättning med mera, och få tillbaka svar från en av världens auktoriteter i ämnet.

Många har bidragit till kunskapsbasen modellen bygger på. Den färdiga modellen gestaltar allt med en detaljrikedom som fångar ögat och skapar egna berättelser i betraktarens fantasi om det här en gång majestätiska fartyg som besökte åländska vattnen sommaren 1854 och, på sitt sätt, bidrog till Ålands rika historia.

 

Graham Robins, graham.robins@regeringen.ax