S:t Görans kyrka

Mariehamns kyrka, S:t Görans kyrka, i vinterskrud. Kyrkan som blev färdig hösten 1927, har ritats av den kända arkitekten Lars Sonck, bördig från Finström. Tidigare hade församlingen firat sina gudstjänster i stadens folkskola, vars stora samlingssal var inredd som kyrkorum. Det var sjöfartsrådet August Troberg och hans maka Johanna som låg bakom donationen och hela kyrkan skulle ges som gåva till Mariehamns församling. Kyrkan har senare delvis byggts om och förstorats. 1959 ändrades koret så att predikstolen som fanns ovanför altaret togs bort och i stället byggdes en ny predikstol nere på golvet. Kyrkan förlängdes norrut så att man bland annat fick rum för en ny, mera ändamålsenlig sakristia. Den senaste renoveringen ägde rum år 1972. Bänkarna som ursprungligen var mörka målades blå, altaret gjordes fristående och hela kyrkorummet försågs med stengolv. Kyrkans utsmyckning är framför allt ett verk av Bruno Tuukkanen, känd bland annat genom att han ritat Finlands flagga. Dopfunten, huggen i mörk granit, med skål och lock i silver, donerades till församlingen 1934 av postiljonen Josef Eriksson och hans maka Karolina. Altarkrucifixet och krucifixet vid dopfunten är gåvor av Mariehamns Marthaförening. Kyrkskeppet ”Tjerimaj”, byggt av Viktor Andersson i Föglö, förärades till kyrkan 1972 av firma Gustaf Erikson. Hellaspianot skänktes av Mariehamns kyrkosyförening 1974. S:t Görans kyrka har tre klockor. Störst, på 700 kg, är den klocka som 1927 skänktes av ålandsvänner i Jämtland på initiativ av kyrkoherde Gustaf Eriksson i Sunne. Mellanklockan är en gåva av makarna Troberg. Lillklockan tillhörde ursprungligen garnisonsförsamlingen vid Skarpans fästning i Bomarsund. Men efter fästningens kapitulation fördes den som krigsbyte till England, där den bevarades i Towern tills den 1925 återbördades till Åland.