Svensböledagboken

Svensböledagboken

I år är det 170 år sedan Bomarsunds fästning föll . Vi vill uppmärksamma det genom att sätta fokus på Bomarsund som en kulturell mötesplats och även lyfta fram människorna som levde i och runt fästningsområdet.

En röst från årtiondena före fästningens fall är Svensböledagboken.

Denna dagbok som består av korta minnesanteckningar skrevs mellan åren 1821-1846 av bonden Johan Eric Lindström i Svensböle, Sund. Här ges en inblick i hur ålänningarna i Bomarsunds skugga levde under början av 1800-talet, då fästningen växte fram. Lindström hade flera interaktioner med Bomarsund och dess invånare, möten som skymtar fram på dagsbokens rader.

Under året kommer vi att publicera utdrag ur Svensböledagboken här, på Facebook och Instagram.

*****

14.1.1834

Den 14 dito börja vi tjör björkved till Bomarsund, 6 ½ famn* å 6:Rub.**

*Som med de flesta äldre måttenheter är måttet famn inte helt precist, då det kunde variera från ort till ort och, när det gäller ved, även beroende på träslag och kapning. Om man räknar volymen utifrån att en famn är 6x6x6 fot, ger det 5,65 kubikmeter per famn, totalt nästan 37 kubikmeter.

** För 6 rubel kunde man år 1834 köpa drygt en tunna potatis på torget i Helsingfors

*****

24.1.1845

Den 24 Sluta vi köra Björkveden till Postmästar Lundeqvist* 5 famnar à 4.50 k.

*Johan Fredrik Lundeqvist (född 1803 i Lumparland och död 1853 i Vichtis) var föreståndare i postkontoret i Kastelholm 1835-1842 och i Skarpans och Mångstekta 1842-1853.

*****

Ur Svensböledagboken 28.1.1844

Den 28 var jag till Bomarsunds Kyrka* och hörde Pastor Hjort för första gången Predika.

*Detta var den evangelisk-lutherska kyrkan i Bomarsund. Från 1844 hade den tillfälligt sina lokaler i ett av fästningens valv.

*****

6.2.1839

Den 6 Sluta vi köra Saluveden till Makeoffs.* 6 famnar björk och 3 f. tall för biörken 6 Rub. Fam. för tall 5 Rub.

*Kusma Makejeff var handlare i Åbo och marketentare (handlande för armén) för Ålands garnisonen på Åland. Han hade handelsbod i Ämnäs och Skarpans och var en förmögen man. Han fick ett gott eftermäle då han var frikostig med bidrag till exempelvis fattigvården och även gav privata krediter.

Han ligger begraven på Prästö.

*****

13.2.1845

Den 13 Februarii Sluta vi köra talveden till Kommendanten* 10. famnar 5 Rub. för famnen.

*Detta var överste Theodor Pawlov, rysk kommendant på Åland. Under hans ämbetstid flyttades kommendantens högkvarter från Kastelholm till Bomarsund.

*****

19-20.2.1844

Den 19 och 20 Körde jag tvänne Stockar åt J.U. Sundström i Bomarsund. 14 alnar långa och 14 tum i Sktan fick för stycket 5 Rdlr. RGS.*

* Här ser vi ett exempel på en betalning som inte gjordes i rubel. Under första häften av 1800-talet användes både riksdaler och rubel som betalningsmedel i Finland. Det förefaller som handel med olika valutor fungerade smärtfritt i det dagliga livet, och i tidningarna refereras omväxlande till det ena eller andra myntslaget. 1860 fick Finland en egen myntenhet, marken.

*****

20.2.1843

Den 20 februarij Sluta vi med Ved Körningen till Makeoffs*, vi Körde dit 9 famnar Björkved å 6 Rub. Bco Ass: per famnen.

Om Makejeff se kommentar 6.2.1839.

*****

10.3.1837

Den 10 Mass wigdes Fältvabeln Fraloff* i Smedsböle på Svänska då vi var der på Bröllopet deras.

*Fältväbeln vid Ålands artillerigarnison Simovei Froloff vigdes vid pigan Anna Greta Jansdotter. En fältväbel var kompanichefens närmaste biträde. Fem andra vigslar finns dokumenterade i Sunds kyrkbok för året 1837. I tre av fallen förefaller brudgummen ha haft anknytning till garnisonen i Bomarsund.

*****

22.3.1826

Den 22 Mars firades en all män klago dag efter högst salig Majestät Kjesar* Alexander Den förste**.

* Kjesar var ett dialektalt uttal av ordet ”kejsare”.

** Alexander I (1777-1825) var den förste ryske tsar (kejsare) som även styrde över Finland med Åland. Det skedde efter freden i Fredrikshamn 1809, där Sverige förlorade sin östra rikshalva till Ryssland. Därmed var den månghundraåriga svenska tiden i Finlands historia över. Alexander I efterträddes av sin bror Nikolaj I.

*****

11.4.1837

Den 11 var auctjon i Tosarby på Arkangelsk Boarnes Dukar.*

*Gårdfarihandlare från Ryssland blev allt vanligare över hela Finland under 1800-talet. Med tillstånd av länsstyrelsen idkade de handel på landsbygden. Intressant information i ämnet hittar du här: https://blogs2.abo.fi/kommunicerandekonsumtion/page/3/

*****

Ur Svensböledagboken 15.4.1829

Den 15 blef Kommendanten dödd.*

*Överste Gerik/Gerikke var kommendant på Åland 1819-1829. Under denna tid var kommendanten placerad i Kastelholm.

*****

5.5.1829

Den 5 Maij Begrofwes Kommendanten Gerik* och en batalgon Soldater som skjöt 3 Slalfwor.

*Överste Gerik hade dött den 15 april.

*****

8.5.1833

den 8 Maij kom Andraäijoff hit i kvarter.*

* Eftersom ingen förläggning fanns på Åland 1833 inhystes soldaterna, både officerare och meniga, i åländska privathem. Åland hade tidvis, med hänsyn till befolkningsmängden, den största andelen inkvarterade soldater i hela Finland. Vilken form inkvarteringen tog sig varierade, från enkla bäddar av halm på golvet till meniga soldater som sov tätt i samma rum till privata rum för officerare. Även tiden för inkvarteringen varierade kraftigt, från några dagar till flera månader. Av sammanhanget verkar det sannolikt att Andraäjoff (Lindströms stavning) var en av dessa soldater som nu fick kvarter på Svensböle hemman.

*****

1.6.1837

Den 1 Junij tog vi fast en Rymmare.*

* Troligtvis en straffånge vid bygget eller soldat som deserterat. Som vi kommer att se är detta någonting som återkommer i dagboken. För att upprätthålla livhanken ute i skogarna begick ”rymmarna” stölder och inbrott, men även grövre våldsdåd förekom. Lindström nämner ett par exempel på mord som begåtts. Att många ville fly från fångkompanierna är ingenting att förvånas över med tanke på de ofta mycket brutala förhållandena där, och enligt vissa uppgifter var det inte heller särskilt svårt att ta sig ut och därefter gömma sig i närområdet.

De som greps ställdes inför krigsrätt och straffades, dels med kroppsstraff, dels med förvisning till Sibirien. Att ta fast en rymmare och överlämnade honom till myndigheterna belönades med ett ”Gripare Arfvode” på 10 rubel per desertör.

För den som vill läsa mer om arrestantkompanierna i Bomarsund hänvisas till Christoffer Sundmans artikel ”Kålsoppa och prygelstraff – Livet vid arresantkompanierna på Bomarsund under 1830- och 40-talet” som finns i Åländsk Odling 2006-2007, årgång 64.

*****

4.6.1838

Den 4 Wigdes Fältväbeln Fråloff och Anna Gretha på Ryska,* då jag var till Ryska Kyrkan** och skjutsa mamsel.

* Paret hade vigts i Sund (på svenska) den 10.3.1837, se inlägg för den dagen.

** Vid den här tiden fanns en rysk-ortodox kyrka i Prästö.

*****

16.6.1837

Den 16 Junij tog vi fast en Rymmare.

Se kommentar 1.6.1837.

*****

16-17.6.1826

den 16 och 17 Junij Slog wi Tegel*

*Tegel tillverkades för husbehov och försäljning och användes till byggnader. När Bomarsunds fästning började byggas 1830 såldes en del lokalt tillverkat tegel till bygget. Tegel tillverkades av lera och sand, med proportionerna 3 delar lera och 1 del sand. Av dagboken framkommer att tillverkning av tegel var en årlig syssla på Svensböle ett par dagar i juni, med bränning några månader senare

*****

21.6.1837.

Den 21 Reste F:mor och jag till Pansanes natten emellan 21 och 22 Junij blef Torparen J.P.Jansson i Tranvik ihjälslagen af Rymare hema i sitt Torp.*

Om rymmare, se inlägg från 1.6.1837

*****