Bronsålder

Ca 1500 - 500 f.kr (f.v.t)

Bronsåldern är en period under Ålands förhistoria som vi inte vet lika mycket om som tiderna innan och efter. Detta beror inte på att inga människor har rört sig på öarna, utan forskningen och arkeologiska undersökningar har till stor del fokuserat på andra typer av forntida lämningar. Förekomsten av gravrösen, spår av boplatser och några praktfulla fynd vittnar om att människor levde och vistades här under bronsåldern. Vi vet att det finns boplatser från perioden på Åland men dessa är relativt outforskade. Den mest undersökta boplatsen från bronsåldern finns i Otterböte på Kökar, som docent Kenneth Gustavsson har forskat på i sin avhandling Otterböte – New Light on a Bronze Age Site in the Baltic, som finns att läsa i Mariehamns stadsbibliotek.

En annan plats som vittnar om bronsåldersmänniskans liv och föreställningsvärld på Åland är gravfältet Grytverksnäset i Saltvik där det finns en samling av båtliknande skeppssättningar. Både Otterböte och Grytverksnäset är platser som kan besökas på egen hand.

Under bronsåldern såg Åland inte likadant ut som idag. Inlandsisen har under tusentals år pressat ned landmassan och när isarna smälter bort reser sig Åland sakta upp ur havet. De första människorna kommer till Åland redan under stenålder, då var Åland mest några kobbar ute i havet. Under bronsåldern har landet höjt sig mera men Åland är fortfarande mycket mindre än idag och miljön påminner förmodligen mer om ytterskärgården.

Hur levde människorna?

Syntolkning: Ett gammalt fotografi i svartvitt taget från en bergsklack. Bilden visar en platt markyta i mitten som är omgiven av berg på höger sida och en skogsdunge med lövbeklädda träd på vänster sida. På markplätten finns flera större runda cirklar skapade av stenar och är hyddbottnar. I stencirklarna, men även på sidan om, finns små högar av stenar som är kokgropar och eldhärdar. Bak i bilden, bakom hyddbottnarna finns ett enkelt rest tält av textilduk uppsatt mellan träden. Bredvid ses en person som lutar sig mot bergsväggen.

Eftersom få boplatser från bronsåldern har undersökts arkeologiskt så vet vi inte så mycket om hur människornas vardag såg ut. Den boplats vi vet mest om finns i Otterböte på Kökar. Här har människorna ägnat sig åt säljakt och fiske. På platsen finns välbevarade stencirklar med härdar vilka är rester från hyddor. Det har även påträffats rikligt med keramik. Keramiken har förmodligen använts som behållare till tran. Keramiken har dekorerats genom att krukmakaren dragit med fingrarna och skapat ett dekorativt vågmönster på ytan. Denna typ av keramik kallas för fingerfårad keramik.

Syntolkning: Ett fotografi av en nästan hel kruka av keramik. Några skärvor saknas från mynningen och även från krukans sidor. Formen på krukan är en lätt svängd profil. Mynningen är lätt utåtställd, för att sedan smalna lite av inåt som en midja. Sedan svänger formen ut igen för att bli bredare och slutligen smalnar av igen mot krukans botten. Ytan är flammig i olika nyanser av mörkare sot och ljus bränd lera. krukan är dekorerad med ett fingerfårat mönster som skapats av att fingerspetsarna dragit längs med krukans form från mynning till botten i parallella linjer. — Syntolkning: Ett fotografi av en nästan hel kruka av keramik. Några skärvor saknas från mynningen och även från krukans sidor. Formen på krukan är en lätt svängd profil. Mynningsdelen är lätt utåtställd, för att sedan smalna lite av inåt som en midja. Sedan svänger formen ut igen för att bli bredare för att sedan slutligen smalnar av igen mot krukans botten. Ytan är flammig i olika nyanser av mörkare sot och ljus bränd lera. Krukan är dekorerad med ett fingerfårat mönster som skapats av att fingerspetsarna dragit längs med krukans form från mynning till botten i parallella linjer.

Människorna som levde på boplatsen i Otterböte levde av jakt och fiske. Vi får nog tänka oss att inte alla människor på Åland levde som på Otterböte, längre upp på land hade de kanske andra typer av bosättningar. Under bronsåldern så blir det vanligare med tamdjur, så som kor och får.

I Grytverksnäset i Saltvik finns ett gravfält från bronsåldern som undersöktes arkeologiskt 1938. Gravfältet består av skeppssättningar och stenkummel. Inne i en av stenkumlen grävde arkeologer fram en kista av kantställda stenar. Kistan innehöll brända ben, krukbitar och fragment av en rakkniv. Rakknivar är ett fynd som man ofta hittar i gravar från bronsåldern i Skandinavien.

Syntolkning: Ett gammalt fotografi i svartvitt. Bilden visar en skeppsformig grav av stenar som är placerad på en bergsklack omgiven av små tallar och större granar. I den högra ändan av skeppet ses ett större rest stenblock. På stenskeppet står en man med armarna i kors. Han bär tidsenliga kläder från 1930-talet med en skärmmössa på huvudet, ljus skjorta och ljusa lössittande byxor. Mannen tittar mot kameran men hans ansikte skuggas av skämmössan.

Värdefull metall

Det finns två riktigt unika fynd från bronsålder som är utställda i Ålands kulturhistoriska museums basutställning. Två praktfulla vapen med klingor och dekorativa fästknappar. Svärdsknapparna har olika form men är dekorerade med snarlika mönster. Vapnen hittades år 1849 i ett bronsåldersröse i Sundby, sund. Intill vapnen påträffades bränd ben efter människa. Vapnen är sannolikt importerade till Åland, vilket tyder på internationella förbindelser. Personen som ägde vapnen hade förmodligen både makt och pengar och föremålen kan tolkas som dyrbara statussymboler.

Syntolkning: Ett fotografi på övre ändan av två svärd av brons. Svärden ligger med handtagsändan vända mot kameran och svärdsklingan förvinner ut ur bild. Närmast i bilden är de två ändknopparna på svärdshandtagen. Ändorna är relativt platta med dekorationer. Den vänstra är rund till formen och har i mitten en oval upphöjd knopp. Runt om knoppen finns ett vågbandsmönster med cirklar. Den högra ändknoppens form är mer rombisk. Knoppen i mitten är upphöjd och är även mer formad som en romb. Runt om knoppen har den samma vågbansmönster som det vänstra svärdet. Bakom ändknopparna syns övergången mellan handtag till svärdsklinga. Den vänstra har förlorat handtagsdelen, men nitarna som fäster samman handtag med klinga finns bevarade. de är fyra stycken. Det högra svärdets handtag finns bevarat och sär syns övergången till klingan som en omfamnande mantel med nitar. På svärdsklingorna syns mönster av parallella streck som går längs med klingans mitt.

Bronset är en nymodighet för tiden och föremålen i brons gjuts i formar. Metallerna är dyrbara och man har därför spekulerat i om verktyg och föremål i brons ska tolkas mer som statussymboler än bruksföremål.